Våld i nära relationer - Uppsala universitet (2024)

Flera studier har genomförts i Sverige och Norden för att kartlägga hur vanligt våld i nära relationer är.

"Våld och hälsa"

NCK:s befolkningsundersökning "Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa" visade att 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen någon gång efter 18 års ålder hade blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslu*tad parrelation. 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner.

Studien visade också att cirka 7 procent av kvinnorna och 1 procent av männen blivit utsatta för sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner någon gång efter 18 års ålder.

Om befolkningsundersökningen "Våld och hälsa"

"Vold och voldtekt i Norge"

Den norska studien ”Vold og voldtekt i Norge” (2014) visade att drygt 9 procent av kvinnorna och nästan 2 procent av männen hade utsatts för allvarligt fysiskt våld av en partner. Cirka tio gånger fler kvinnor än män hade utsatts för sexuellt våld av en partner (5,5 respektive 0,5 procent).

Publikation: "Vold og voldtekt i Norge" Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress 2014, fulltext i kunskapsbankens databas

I en uppföljande befolkningsstudie i Norge (2023) svarade en av tio av kvinnorna som deltog i studien att de varit utsatta för allvarligt fysiskt våld av en partner. Motsvarande andel bland männen var tre på hundra. Fler män (15 procent) än kvinnor (13 procent) svarade att de utsatts för mindre allvarligt våld av en partner. En av tjugo kvinnor hade blivit utsatt för våldtäkt av en partner.

Publikation: "Omfang av vold og overgrep i den norske befolkningen" (Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress 2023), fulltext i kunskapsbankens databas

Hbtqi-personers utsatthet för våld

Forskning visar att erfarenheter av att utsättas för våld är vanligt förekommande bland hbtqi-personer, inklusive våld från en partner och sexuellt våld.

Hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer

Mörkertal

Mörkertalet är stort eftersom en stor andel våldsutsatta aldrig anmäler de övergrepp som de utsätts för. En uppskattning är att runt en fjärdedel av våldet i nära relationer polisanmäls.

Publikation: "Våld mot kvinnor och män i nära relationer" Brottsförebyggande rådet 2009, fulltext i kunskapsbankens databas

Att mäta våld med statistik

Våld i nära relationer kan anta många former: det kan vara såväl fysiskt, psykiskt och sexuellt liksom materiellt, digitalt och ekonomiskt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår.

Många som utsätts för våld upplever att de psykiska övergreppen, som kränkningar, försök till isolering och psykologisk nedbrytning, är svårast att hantera känslomässigt.

Parallellt med dessa olika former av våld förekommer även våld och hot mot barn, andra närstående och eventuella husdjur.

Våldets uttryck och mekanismer

På senare tid har forskningen och den politiska debatten i högre grad uppmärksammat att det finns personer som på grund av olika omständigheter kan befinna sig i situationer som innebär en särskild sårbarhet för våld. Detta kan till exempel gälla hbtqi-personer samt yngre och äldre kvinnor, men även kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor i missbruk eller prostitution, eller kvinnor som har utländsk bakgrund.

Särskild sårbarhet och intersektionalitet

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör våld i nära relationer ett allvarligt hot mot den utsattas hälsa och säkerhet. Förutom direkta fysiska skador kan det ge upphov till både psykisk och fysisk ohälsa.

Fysiska och psykiska konsekvenser

Våldet har även dödliga konsekvenser. I nära nio av tio fall av dödligt våld i nära relationer i Sverige är offret en kvinna.

Publikation: "Dödligt våld i Sverige 1990–2017" Brottsförebyggande rådet 2019, fulltext i kunskapsbankens databas

Dödligt våld i nära relationer

Fram till slu*tet av 1900-talet har mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer främst betraktats som en avvikande företeelse av privat karaktär. Man tänkte sig att det var något som utövades av personer med missbruksproblem och/eller psykisk sjukdom. Det kunde också vara en följd av en dåligt fungerande parrelation.

Under 1990-talet riktade forskningen fokus mot de strukturella aspekterna av våld i nära relationer. Olika typer av våldshandlingar som fysisk misshandel, våldtäkt och sexuella övergrepp sågs som en del av ett större strukturellt problem som antog olika former och uttryck. Forskningen lyfte fram att våldet drabbade kvinnor i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder, sexualitet, etnicitet och funktionsförmåga.

Våld som privat eller politisk fråga